Känner att jag måste ge mig in i debatten …

Lämna en kommentar

… angående SN:s (Svenskt Näringsliv) förslag att sänka studiemedlen för studenter inom humaniora och konst. Lite funderingar från min sida:

1. SN vill ge mer pengar för utbildningar som anses vara nyttig just nu. Varför ska då inte mitt intresse för litteratur stå lika högt som en datanörds (ursäkta uttrycket) intresse för IT? Under 80- och 90-talet ansågs IT och datorer vara bland det största flum man kunde hålla på med. Säg det idag och folk skrattar åt dig.

2. Humaniora är inte känt för att ge hög lön efter utbildning. Ska alla stackars studenter tvingas betala tillbaka ännu mer för att de valde ”fel” utbildning? Vem är det egentligen som bestämmer värdet på olika utbildningar? Kommer detta leda till att bara rika personer kan utbilda sig inom så kallade ”flumkurser” eftersom det kommer kosta för mycket för en vanlig student (som har samma intresse för det)?

3. Vad hände med den fria viljan att studera på högskola/universitet i Sverige? Bör inte alla utbildningar ses som likvärdiga? Varför ska människor straffas för att de valt en utbildning som ligger närmare hjärtat? Nu menar jag inte att alla tycker om konst och litteratur, men de som gör det bör kunna ägna sig åt det om de vill. Min sambo studerar till ekonom och jag till lärare. Vi förstår inte varandras val av studier. Jag frågar honom ofta om varför han vill sitta och räkna budgetar och rita grafer, medan han frågar mig vad som är roligt med att passa barn. Svaret är enkelt. Jag gillar mitt val och han gillar sitt.

4. Varför allt detta tjat och prat om att utveckla läsplattor och att digitalisera litteratur om kultur inte har någon större betydelse? Visar inte det att exempelvis böcker är en stor del i människors liv? Vem vet, i framtiden kanske det finns appar som ”Louvren-sightseeing” eller ”Kika runt på Naturhistoriska”.

Vad biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni säger angående rapporten går att läsa kort om här.

Det finns få saker som upprör mig mer än när någon påstår att olika individer eller grupper har sämre värde än andra.

Att skriva

2 kommentarer

Det finns ord som dyker upp hela tiden, ord som gång efter gång stavas fel, och jag börjar tröttna på det nu. Rejält. Och nu pratar jag inte om när man skriver fort (ex. till en blogg) och en bokstav råkar falla bort eller att de hamnar i fel ordning. Jag har själv ett tangentbord där jag ibland måste checka en extra gång för att se om det blev dubbel-L, om H fastande, eller om A kom med.

Nedan följer en lista på de vanligaste, irriterande felen:

interjuv (Så här sägs det också. Hu!)
insperation
medecin
inte skilja sett/sätt åt
expresso
inte skilja en/än åt
inte skilja ända/enda
endå
inte skilja de/dem åt (Svårt? Skriv dom istället.)
medans
skilldnad
diskution

Tråkigt nog brukar folk inte veta vad vissa saker heter. Och, nej, jag skriver inte det här för att klanka ned på dyslektiker. Det vore hemskt. Meningen med det här inlägget är att upplysa om ord som de flesta aldrig verkar lära sig.

Söka, forska och leta

Lämna en kommentar

Jag har precis insett hur mycket research jag måste fixa i mitt nuvarande projekt. Det suger, för det jag måste ta reda på är saker jag inte alls är intresserad av. Ja, jag har många tråkiga timmar framför mig, men förhoppningsvis leder de fram till någonting bra…

Smakprov? Men tänk på att det är mycket fel. Är fortfarande bara några kapitel ur ett första utkast och det är mitt första projekt där jag skriver i förstaperson.

Om bloggen och lite annat

Lämna en kommentar

Efter att jag ändrade bloggens layot försvann ju alla mina flikar, men nu har jag skapat en kategori som enbart är till för dem (syns tillsammans med alla andra kategorier till höger). Hoppas att det fungerar. Får väl ordna upp ännu bättre senare om det är för krångligt.

Lästa böcker
Min önskelista
Om bloggen
Projekt

Total mess, right?

3 kommentarer

Det händer väldigt ofta nuförtiden att jag råkar ut för riktiga blackouter. Då och då dyker det upp ord i skallen som är så perfekta att använda. Ofta är det bara ett enda ord som säger så mycket, men jag kan inte använda det.

Vad pratar hon om nu då? Varför inte bara använda ordet om det nu är så perfekt?

Därför att det är på engelska. Jag är ganska återhållsam med att blanda språk och försöker hitta svenska översättningar som passar, men ibland blir det bara så fel. Speciellt när det gäller engelska uttryck.

Det som jag sitter fast med just nu är moment killer. Hur ska jag översätta det på ett konsekvent sätt? Ögonblicksmördare? (Haha, Bina skrattar högt). Tidigare brottades jag med faced. Och sedan får jag inte glömma hint. Det finns massor av ord jag dagligen slår ned och arbetar om, men jag kommer inte på några fler just nu. I så fall ropar jag väl på hjälp igen.

He gave her a hint to continue by kicking her leg. Instead she turned and faced the wall. Now that was a moment killer…

Experimenterar lite

2 kommentarer

Utseendet ändras ganska drastiskt just nu. Skäll inte på mig.

Vet att flikarna har försvunnit, men jag jobbar på att lösa det på ett annat sätt. Gillar nämligen den här layouten ^^

Om ni inte orkar vänta länkar jag till dem här så länge:

Lästa böcker
Min önskelista
Om bloggen
Projekt

Glad midsommar!

Lämna en kommentar

Det är bra att vi här hemma faktiskt planerade att vara hemma under midsommar. Regnet öser ned och det hade varit mindre kul att dansa runt stången då. Hoppas det inte regnar överallt iaf 🙂

Inväntar några vänner nu och då ska det bakas hallonpaj och käkas silltårta! Sedan får jag hoppas att de inte har något emot att jag sitter lite vid datorn och skriver. Det bara kliar i fingrarna på ett obeskrivligt sätt när det regnar ute. Författarsyndrom?

100

1 kommentar

Detta blir mitt hundrade inlägg och jag känner på mig att det utan problem kommer bli lika många till. Jag trodde aldrig att jag skulle orka hålla ut att blogga så här länge. Bloggen är en plats där jag kan ventilera mig lite över allt som har med skrivandet att göra då ingen orkar lyssna på mina långa utlägg hemma. Jag funderade ett tag innan jag startade om jag istället skulle skaffa mig en skrivbok att skriva ned alla tankar i, men det blir inte alls samma sak eftersom det inte går att få någon respons på alla funderingar då.

Det värmer inom mig att se hur ni återkommer varje dag för att läsa det jag har skrivit. Då känner jag att det inte är helt meningslöst att fortsätta (även om jag kan ha lite torka ibland).

När det otydliga blir tydligt

1 kommentar

Det finns så mycket jag inte ser när jag skriver en text. Likaså när jag går igenom den. Jag måste läsa flera gånger för att förstå vad det är som inte stämmer. Något som fungerar för mig är att helt enkelt skriva ut det jag vill korrigera (om det inte är så mycket mer än ett par kapitel). Sedan sitter jag med pennor i olika färger som betyder olika saker. Det röda är ändringar så som att ta bort ord eller lägga direkt i texten. Det gröna är för att redigera i det röda (syns bäst då) eller för att markera lösa trådar eller orimligheter. Och sist den svarta för att tala om vad man faktiskt har fått veta genom att läsa texten.

Ungefär såhär ser alla sidor ut när jag går lös på dem. Det är lite lustigt, men tänk att när jag skrev det första gången blev jag väldigt nöjd och fattade inte alls vad som kunde ändras. Så känner jag också när jag har markerat med alla mina pennor. Vad kan ändras nu? Sedan när jag för in det i datorn hittar jag ännu mer ”fel”. Så tokigt att det aldrig blir riktigt rätt från början ens när det känns felfritt.

När man krockar med sig själv

6 kommentarer

Det här med att ta in information

Lämna en kommentar

Ibland har jag inte huvudet med mig. Så är det bara. Gick in på bibliotekets hemsida, klickade för lite böcker jag ville ta hem (när man gör så hamnar böckerna i en hämtningshylla). Nöjd går jag hemåt med mitt kap.

Jag har aldrig läst Mio, min Mio eller sett någon film. Kan otroligt lite om handlingen, så jag tänkte att den är perfekt till min paperuppgift (de ville att man helst skulle läsa fantasy/sagor som man inte läst innan). Och hem kom jag.


Första tanken som for genom huvudet när jag öppnar boken är: Heh?
Boken är ju för tusan på norska! Hur gick det till? Och här var jag säker på att jag bokat ”svensk skönlitteratur på svenska”. (Klicka på bilderna så blir de större)

Tillbaka från skärgården

Lämna en kommentar

Ja, förutom att ha blivit väckt varje morgon runt femtiden har det varit en väldigt trevlig och inspirerande helg när det gäller skrivarfronten. Har nästan inte gjort annat än att skriva känns det som. Pillat lite här och där, ändrat plotten en aning igen, gått igenom ett halvfärdigt manus…

Det blev mycket gjort när jag inte kunde göra så mycket annat än att bara sitta och vänta ut regnet som härjade under de flesta dagar.

När man har ett par kompisar blir allt mycket roligare.

Eller en vacker utsikt.

Åska, hagel och drivis

4 kommentarer

Nej, nu drar jag en bit nedåt landet för en seglarhelg med pappa i Stockholms skärgård. På grund av naturliga skäl följer absolut inte datorn med mig, för med min otur hamnar den i vattnet innan vi ens kommer ut från Bullandö. Då är det bara tack och adjö alla idéer och manus och, framför allt, pengar till en ny dator (minns väl skumgummimadrasserna i tidigare inlägg?). En bok får följa med i alla fall, men får se om jag hellre gluttar på alla stenar och allt vatten istället, samt tar bilder på mig själv i Captain-kepsen som pappa starkt ogillar. Hans båt = hans regler, men kepsen är min :).

Sist jag följde med på en tur kom jag hem med ett stort, rött inbränt V på ryggen, skapad av den gode flytvästen. Undrar vad den här resan ska överraska med. Oväder? Sjösjuka? Kapsejsning? Pappa trillar i?

Hur som haver, bloggfritt i helgen för de som undrar var jag tagit vägen.

Bokfrågor!

2 kommentarer

1. Vilken genre föredrar du?
Jag läser främst böcker som antingen har övernaturliga inslag eller är fantasy fullt ut.

2. Böcker som alla MÅSTE ha?
En synonymordbok och en engelsk/svensk-ordbok. Andra är helt klart ett måste om man är som jag, tänker ut engelska ord och fraser och inte kommer på de svenska.

3. Dyraste boken du äger?
Ojojoj, det har jag absolut ingen aning om. Brukar mest låna mina böcker om jag inte köper dem på rea. Fast pratar vi kurslitteratur har jag en som jag minns hur det sved inom mig när femhundra-lappen åkte fram…

4. En bok du verkligen vill ha just nu?
VA5! Som jag längtar!

5. Dina tre favoritförfattare?
Eftersom jag läser många bra böcker av så många olika författare kan jag omöjligt bestämma mig för bara tre. Det är nästan lättare att nämna författare jag inte skulle läsa av igen (men det tänker jag inte göra, för tänk om någon blir ledsen?)

6. Hur mycket pengar spenderar du på böcker?
Alldeles för lite. Mindre än vad jag vill i alla fall. Tyvärr går kurslitteraturen före.

7. Favoritbokhandel?
Adlibris. Så mycket billigare än bokhandlarna och mycket större utbud.

8. Vad tycker du om den pågående YA-trenden?
Det gillar jag skarpt! Har alltid älskat sådana böcker!

9. En serie som du önskar hade fler böcker?
Jag har inte läst någon än. Tycker att de flesta serier lyckas avsluta sig själva på ett bra sätt och då blir det bara tjatigt med ytterligare böcker.

10. Böcker du har som du kan läsa när du inte har något annat att läsa? (go-to böcker)
-+= av Peter Gröndahl. Fantastisk rolig och träffsäker bok.

11. Bok som du förtillfället har med dig i väskan?
Enda ”bok” jag har i väskan är ett skrivblock. Alla böcker står i hyllan eller på fönsterbrädan. Behöver inte ha någon väska nu när sommaren är här ^^

12. Mest värdefulla boken du äger?
De flesta böcker jag själv har köpt är värdefulla. Ligger oftast mycket tanke bakom varje bok jag äger.

13. Har du något verklighetsbaserat i bokhyllan?
Det har blivit ett par stycken, men det är inget jag i huvudsak läser. Verklighetsbaserat brukar ofta vara så skrämmande att jag hellre tar upp en Stephen King-bok…

Oklarheter

12 kommentarer

Läser sommarkurser nu för fulla muggar, 150% närmare bestämt. Båda behandlar skrivande, men den ena är lite (eller ganska mycket) tydligare än den andra. Det var så mycket frågor som poppade upp i huvudet och jag kände bara oklarhet över vad det är jag ska göra. Läste runt på kursens forum efter svar, men fann inga. Istället fann jag en tråd där en av studenterna frågar precis samma saker som jag ville göra. Och vad fick hon till svar?

All info finns samlad i kursplanen och välkomstbrev med studievägledning. Om jag sedan förtydligar genom att svara på frågor vore det knappast en vinst i klarhetens namn om de svaren gavs någon annanstans än den plats där frågan ställdes, eller hur? Jag har också svarat på frågor om hur kurslitteraturen skall/kan användas utöver vad som sägs i studievägledningen. Du skriver att ”hela upplägget är rörigt, luddigt och förvirrande”. Det är fjärde gången vi ger kursen, och den synpunkten har inte framförts tidigare.

Är det bara jag som tycker att tonen i svaret är lite … aggressivt? Hon som ställde frågorna skriver bara att det är svårt att få tag i kurslitteratur eftersom mycket är utgånget och att det inte finns eller är utlånat på biblioteket. Sedan ger hon förslag på att lärarna kan samla upp alla frågor i en tråd så att studenterna lättare kan hitta svar eftersom man ändå bara får svar som lyder ungefär: ”Jo, det ska stå i någon tråd.”

Men, sedan kommer det mest vidrigaste. Jag tycker det. V.I.D.R.I.G.T. Nästa svar i forumet:

Du hänvisar till din blogg, och om du lagt ner något av den tid du där använder till att beklaga dig till att i stället läsa trådarna i de olika forumen hade du hittat den information du söker.

Grejen är att det är bara ett enda inlägg hon skrivit i bloggen om det, kanske runt 200 ord långt, som bara innehåller att det är krångligt med litteraturen. Jag kommenterade hennes inlägg kort med att jag också har problem med kursen. Dagen efter får jag ett mail från läraren som undrar om det är rätt Sabina han har fått tag i, den Sabina som kommenterade på bloggen. Sedan hälsar han mig välkommen och fortsätter:

Jag ser på din aktivitetsrapport att du läste flera dokument och besökte flera forum inom loppet av fyrtiofem minuter mitt i natten den 9 juni. Förhoppningsvis laddade du ner de centrala dokumenten och har läst dem noggrannare. Dock, den hastigheten bäddar för frågetecken, men jag gör vad jag kan för räta ut dem.

Vad har han egentligen att göra med att jag var inne i en sådan tydligen kort stund? Vet han ens vad jag gjorde? Nej. Jag läste alla forumtrådar jag kunde navigera till (vilket banne mig inte är lätt), laddade ned pdf:er och andra dokument som jag skrev ut för att läsa noga vid sidan om datorn. All tid jag var inne på moodle var för att läsa i forumet, inte läsa dokumenten. Innan jag fick mailet av honom hade jag hunnit gå igenom studieguide och kursplan flera gånger om, men lik förbannat hade jag lika många frågor som första gången.

Man får tydligen passa sin tunga. Trots det skriver jag aldrig någonting jag inte står för eftersom jag förstår vikten av att kunna argumentera för sin sak. På grund av den här kursen känner jag mig plötsligt lite förföljd med tanke på att det här är en anonym blogg. Tydligen krävs det så lite för att någon ändå får reda på vem just jag är.

Anledningen till att jag vill vara anonym beror till största delen på min blyghet. Jag vill kunna lägga upp texter här och länka vidare till andra sidor jag ofta besöker utan att kunna veta vilka som hänger med mig. I hela mitt liv har jag varit nästintill livrädd för att visa vad jag skriver för andra, speciellt släkt och vänner.

Alla har sina ups and downs och när jag känner att det lutar nedåt skäms jag över det jag skriver. Det är inget bra, suger verkligen lika illa som min dammsugare. Men när jag är på uppåtsvingen är allt på topp, jag känner verkligen att detta kan bli något. Därför vill jag inte gärna ha någon jättepersonlig och nära kontakt med de som läser min blogg (och nu får ingen som jag mailar med ta illa upp, jag gillar er jättemycket och gläds väldigt över all respons, och om någon ny vill maila så får ni naturligtvis göra det).

Det jag menar har jag jättesvårt för att förklara. Det är inte lätt att leva och vara blyg när världen förväntar sig något annat.

Men. Tillbaka till början. Jag mailade i alla fall alla mina frågor privat för en stund sedan och inväntar svar. Kanske att det blir någon bättre stämning än vad jag känt hittills, men jag har inte särskilt stora förhoppningar.

Older Entries