Jag har sagt det förr …

Lämna en kommentar

… men det är värt att nämnas igen. Jag har världens bästa vänner. På riktigt. Hur kan de inte vara bra om de orkar prata i telefon från tio till halv tre en vardagskväll? Eller kan komma över blixtsnabbt trots att jag bor på andra sidan stan?

Det här med att utnyttja tid

4 kommentarer

Väntar och väntar fortfarande. Tiden går så otroligt långsamt när man inte har någonting annat för sig. Inget jobb, ingen skola, ingen lust att skriva, inga vänner i närheten. Men jag har i alla fall plockat fram det där manuset jag påbörjade i april, det där som skulle gå i lite mer dystopi/steampunk-stil. Tänkte lite. Har aldrig läst någon sådan bok, men däremot sett både filmer och serier som behandlar temat.

Och jag gillar det fortfarande lika mycket nu som när jag lade undan det. Planen håller fortfarande, med reservation för några logiska luckor jag medvetet petat in eftersom jag inte vill förstöra skrivflowet. Sådant fixar jag till i redigeringen. Jag känner verkligen för att skriva vidare på det nu, vill få det klart så jag kan lägga det åt sidan i ytterligare några månader. Det är mycket krävande, för det är skrivet i jag-form (vilket mycket väl kan ändras senare) och huvudpersonen är så himla komplex. Hans värderingar går inte riktigt ihop med mina egna och jag måste verkligen anstränga mig för att inte ändra hans personlighet. Han är absolut inte perfekt, och det gör honom så perfekt.

En vän uppmärksammade mig om denna

Lämna en kommentar

Skulle vara kul att få veta hur mycket polisen vägde om det nu överhuvudtaget är viktigt i sammanhanget.

Och det här med att sova

Lämna en kommentar

Det går lite sådär faktiskt. Jag gäspar, får huvudvärk, nickar till i någon minut, men sedan börjar tankarna rulla igång igen. Typiskt. Blir typ femtioelfte gången jag är uppe nu. Natten till idag (eller snarare igår 29 aug) sov jag sammanlagt 3 timmar. Klockan är redan 02:47. Tur att heltidsjobbet inte börjar förrän nästa vecka.

Nattliga tankar sådär 00:44

Lämna en kommentar

På sätt och vis känns det ändå rätt okej ändå. Har storbölat till och från de här två dagarna och just nu känner jag bara lite jävlaranamma. Varför ska jag vara så ledsen hela tiden för? Räcker det inte nu? Ryck upp dig för tusan! Men det är fortfarande hårt och jag vet fortfarande inte vad som kommer hända imorgon. Gråta kommer jag i alla fall göra, men om det är mer av den lyckliga sorten eller inte kan jag tyvärr inte förutspå.

Jag lovar i alla fall heligt och ärligt att jag kommer skratta åt situationen om en månad eller två, kanske till och med skriva om det. Det är bara för jävla dråpligt. Och jag vet inte, kanske är det lika bra att det hände så tidigt ändå, men känslorna sitter så djupt, så djupt… Tre månader är ingen tid alls, men ändå så långt.

Det här med att vänta…

Lämna en kommentar

… är sannerligen inte min starkaste sida.

What kind of love would let us bleed away? No kind of love would make us bleed away.

Lämna en kommentar

Idag har jag pratat med en massa människor, blivit virtuellt och fysiskt kramad, skrattat och öppet gråtit. Mest har jag varit ledsen, liksom skitförbannad på hela situationen, men jag kan inte vara arg på det som hänt. Det går inte att styra över och jag mår så dåligt av att vara i en sits jag absolut inte har kontroll över. Nu hänger det hela på ett enda svar, ett svar som inte jag har makten över.

Ibland dyker det upp frågor på olika bokbloggar som ”vad önskar du dig för superkraft/egenskap från valfri bok”. Just nu önskar jag att jag kunde använda imperiusförbannelsen från Harry Potter, den som tar kontroll över någon annans sinne, bestämmer vad och hur en person ska agera. Hoppas kan man ju alltid göra, trots att det inte kommer slå in (och att det dessutom är en förbjuden förbannelse behöver vi ju inte diskutera vidare om).

Det kom som en chock och jag får nog ett slutgiltigt svar imorgon. Den här dagen har inte alls gått som jag tänkt och jag sitter här med många fler frågor än svar, vilka än så länge är så gott som noll. Har papper och penna redo, för imorgon vill jag inte missa att fråga om någonting. Tyvärr har jag tidigare hört att min övertalningsförmåga inte är sådär värst jättebra.

Older Entries