Hur kommer det sig att karaktärer kan vara helt omedvetna om sina krafter och måste ha någon som talar om att de är speciella? Är det något slags önsketänkande bakom det som att det kunde vara jag?

Jag förstår inte.

Däremot är det mer förståeligt om man som halvvuxen/vuxen får krafter på senare tid, som i Chronicle (IMDB). Då är det mer accepterat att läsaren (eller tittaren) får följa med på resan från att vara vanlig till nästan odödlig.

Är det fråga om lathet att många historier tenderar att börja med en till synes vanlig tjej/kille som får veta att de egentligen inte är mänskliga/whatever? Orkar inte författaren tänka ut och skriva bakgrundshistorien?

Och vad är det med alla huvudpersoner i ungdomsserier? Måste de vara så jävla tonårskåta hela tiden?

/En som är lite lagom less

Annonser