And I’m back on track!

1 kommentar

Då sambon nu under veckan ska på tjänsteresa (som varar hela jävla veckan) har helgen inte varit speciellt skrivvänlig. Jag lade på ett kol i fredags och skrev även lördagens kvot i Nano, men sedan när söndagen kom skrev jag inte ett dyft.

Men, efter att ha gått upp klockan 4 (vilket är alldeles för tidigt), skjutsat sambon till flygplatsen, suttit några timmar med Minecraft dokumentet framför mig är jag nu äntligen över 30k. Det tog sin tid, det var kämpigt, men nu en sådär tretusennågonting ord senare är jag tillbaka. Fick färdigskrivet en scen som jag trodde skulle vara väldigt kort, men som istället visade sig bli väldigt lång. Hoppsan Kerstin.

Imorgon kommer ytterligare en dag då jag sitter helt i ensamhet i min lilla man-cave. Nu börjar det dra igång. Tempot ökar drastiskt. Andra vändpunkten är nära. Och jag har ungefär 60 sidor nu.

Pju, tänk om man kunde ha den här farten med hemtentor…

Annonser

Jag har aldrig varit en ordbajsare

4 kommentarer

Detsamma gäller under Nano. Enligt min planering ska jag skriva 24 kapitel och jag har som plan att skriva ett om dagen. Idag är det dag 12 i tävlingen och jag ligger passande nog i början av kapitel 12. Men tvivel kommer ikapp. Är jag tillräckligt bra för det här? Blir det inte bara en massa tomma ord? Och vad hände med miljöbeskrivningarna?

För jag måste vara ärlig. Mina miljöbeskrivningar sucks. Om de ens är närvarande. Jag skriver det som måste ut nu på en gång och tänker inte så mycket på fluffet runt omkring. Ibland blir det bra och ibland blir det sämre. Ibland skriver jag bara och så går de vidare för att göra annat. Typ.Men det kanske är lika bra att inte fastna någonstans, för om det händer kan jag lika gärna lägga av nu med detsamma.

Åhå, vad jobbigt det är att tänka ibland. Manuset är nu uppe i dryga 21 000 ord och idag har jag ingenting att göra. Tänkte vara lite positiv och sikta på 25k innan dagen är slut. Får se om jag lyckas ;).

20k är nära

Lämna en kommentar

Hade en någon positiv tanke om att jag skulle hinna över 20 000 ord innan helgen tog slut, men någonting annat dök upp på söndagskvällen som jag var tvungen att ta tag i. Annars hann jag drygt 1800 ord idag, trots Fars Dag-firande hemma hos svärfar, och slutar därmed helgen med 19 077 ord.

Inte så illa pinkat ändå, för jag ligger före planeringen. Om man slaviskt följer Nanos ”krav” om 1667 ord om dagen så ligger jag ändå plus 2411 ord, och nu när jag skrivit förbi tröskeln som jag pratade om igår, går det ju riktigt bra.

Över 17k nu

2 kommentarer

Drygt 35 sidor (Times, storlek 12, 1,5 radavstånd) in i NaNoWriMo och jag har kommit till första vändpunkten. Det känns faktiskt helt okej nu. Har precis tagit mig över en tröskel som tydligen inte var så välplanerad som jag först trott. Nu är jag igång och skriver som attan igen.

Från ”Dåligt” till ”Men det här får ju lov att funka så länge”

Lämna en kommentar

Ibland skriver jag bokstavligt talat Bajs.

Men sen kommer jag underfund med att jag inte kan vara så dålig att bara skriva Bajs, så då skriver jag Bajskorv.

Fast ändå vill jag vara lite fin i kanten och försöker ändra på meningen så att det istället blir Nummer 2.

Och när jag har tagit mig så långt att jag använt olika synonymer och romantiserat texten något, då kan jag fortsätta. Fast i mitt huvud står det fortfarande Bajs.

Huva!

2 kommentarer

Eller ska man skriva ”huvva”?

Jag har inte skrivit någonting än idag. Förutom det förra blogginlägget. Och det här. Istället har jag:

  • Surfat runt och läst om andra som redan skrivit mycket
  • Lagt upp en massa annonser på Tradera (jag hade tydligen lite för många oanvända skor)
  • Ätit frukost
  • Ätit lunch
  • Försökt medla mellan mobilen och datorn, för den förra är lite sur och vill inte riktigt visa mig var alla bilder är

Och nu tänkte jag gå iväg för att träna. När man har gymmet tvärs över gatan finns det inte direkt någon ursäkt till att vara en soffpotatis, inte ens om det är hagel, storm och drivis på samma gång.

Skriva sen då?

Sjätte dagen

Lämna en kommentar

När jag återkommer till mitt manus efter en natts sömn brukar jag vara något ställd när jag tänker tillbaka på vad det egentligen var jag skulle skriva nu. Jag minns ju på ett ungefär var jag avslutade historien, men jag måste ändå läsa igenom nästan hela kapitlet för att komma i rätt stämning igen. Det är som om jag på något sätt måste använda exakt rätt ord som binder ihop det föregående med nästa, och om jag ska fundera så himla mycket varje gång jag sätter mig vid datorn känns det som om jag aldrig kommer bli klar.

Det är ju ingenting nytt att det tar tid, det här med att skriva. Att få ur sig ett manus på en månad är en utmaning, men ingen omöjlighet.  Många har gjort det före mig, hell, JAG har gjort det en gång tidigare. Trots det känns det bara så svårt ibland att komma igång. Då är det ju bra att bloggen finns. Jag får skriva av mig lite, komma igång, trycka på tangenterna, värma upp.

Ett annat problem jag har är att jag är en perfektionist. Det rimmar illa med att jag just nu kör Linux med OpenOffice som inte har ett rättstavelseprogram som fungerar som det ska. Felstavade ord blir inte rödmarkerade, vilket irriterar. Samtidigt är det bra att texten inte fylls av en massa röda streck under var och vartannat ord. Det tar inte uppmärksamheten från skrivandet, men jag tänker ändå att det kommer bli jobbigare under redigeringen (fast jag ska absolut inte tänka på redigering just nu).

Nä, jag ska bara skriva lite till nu, tror jag…

Older Entries